Tag: Oskar Sohlberg
0 Känn ingen sorg
Vi (tredrag) spelar på Harrys i Borgholm från Onsdag till Torsdag denna veckan. Här på denna sommarö är man inte direkt ensam om publikens gunst. Igår spelade Barbados allsång på torget, Peter Simson på Pubben, och S.N.S.B. med Jocke Berntsson i spetsen anlände från Halmstad för att spela på Strand i helgen. Upplaggt för bråk i baren…
Traditionsenligt går vi upp och gästar med Barbados på torget i Borgholm. Vi spelade; Valborg och Känn ingen sorg för mig Göteborg. Fullknökat torg! Sen kör jag akustisk gitarr på Belinda, för att jag vill det. Alltid lika roligt att få gå upp och spela med killarna. Jag gästade med dom en gång i Sälen, skulle vara med på Belinda, men jag blev kvar på scen resten av giget. Så är det när man får feeling.
Efter vårt egna gig på Harrys mötte vi naturligtvis upp med ovan nämnda på Pubben (stället heter så). Det är alltid lika roligt att träffa dessa underbara människor. Barbados är en brokig skara, alla är väldigt olika. Jag kan skratta ihjäl åt Peter och Lager när dom tillsammans t.ex. berättar när dom hjälpte en tjej som hade fått höften ur led och den rätt igen. Hur höften gick ur led är en annan helt annan historia. 😉 Tack för en skön kväll med många skratt.
We got Oskar on the drums now!
0 Öland…
Upp å hoppa, löksoppa! Sitter i baren och tar en kaffe med bandet, på Harrys i Borgholm. Veckan “började” i söndags. Vi åkte redan på Söndagen (första giget var i Måndags) till Öland för att överraska våra vänner i Duo Jag. Dom spelade på sommarklubben på Strand. Jag ringnde upp Anders när jag satt i bilen på väg hit och lurade honom. Det sista han sa var;
-Synd att vi åker förbi varandra, vi spelar i Jönköping i morgon, så vi drar i morgon förmiddag, hoppas vi ses snart.
-Ja, det hoppas att jag med, svarade jag.
Fyra timmar senare stod vi framför scenen och vinkade…
Det blev en tung kväll. Det känndes som alla man träffa ville bjuda på nåt. Kvällen slutade i duojag’s buss kl. 04. vinglade ut i receptionen och försökte ringa en taxi, men taxi hade stängt. Stängt!?!?? Som tur var hade Anders ett hotellrum över som vi fick nyckel till. Jag, Patrik och Oskar sov i en säng. Oskar trodde att jag var en kudde. patrik kandiderade till VM snarkning. Ola sov i badkaret. Vaknade våldsamt bakis. Åt frukost och lyckades komma med Duojag-bussen till Saxnäs camping. Skvalpa i mig en kopp kaffe och satte igång och rodda för poolpartyt med Pernilla Wahlgren. Pernilla kom en och en halv timme innan gig, och vi gick igenom låtarna på scen. Vi spelade aldrig igenom en enda hel låt, vi gick bara igenom låtarna oralt. vi hade dessutom med oss en kille som heter Henrik på keyboard som vi aldrig spelat med förut. Han var kanonbra. Giget gick jättebra, Pernilla var proffsig och gjorde det hon skulle. Riggad ner prylarna och gick och till logen där vi hade låst in nyckarna, vi fick ringa nåt jourvakt som kunde komma och öppnatill slut kom vi i iväg mot Köpingsvik. Letade en timme efter var vi skulle bo. När vi väl kom in i vårt boende för natten så har arrangören inte lagt några sängkläder i sängarna… Fick sova utan sängkläder, under äckligt hala täcken som rann av en hela natten på ett väldigt irriterande sätt. Hade behövt en bättre natt efter den dagen kännde jag.
På benen 6 timmar senare. mådde ände mycket bättr än vad jag gjorde morgonen innan. Rodda – Spela after beach – hem å duscha – kvällsgig – sängen (med sängkläder). Grymt bra gig på Sinus, båda två.
After Beach på Sinus.
Kvällsgig på Sinus.
0 Golf och Guacamole
Sitter i logen och ska strax upp och göra dag två på Bodegan i Varberg. Gårdagens gig var långt. När man ska upp och göra tredje setet kl. 01:00 så får man ta i lite helt enkelt. Men det flöt på. Jag började kvällen med att spilla öl och Guacamole på mina nytvättade vita byxor, sen kunde det bara bli bättre om man säger så.
Idag har jag spelat golf. Själv. Jag började med ett vacker par, sen slog jag bort varenda boll jag hade i bagen, besökte flitigt varje vattenhinder och varje bunker, duffade och toppade, slajsade och hockade och hade jag inte vetat bättre så skulle man kunna tro att jag hade 666 i hcp. En blind hade spelat bättre. Som tur var var jag själv så att ingen behövde se eländet. Jag sänkte förvisso en 20-metersputt från 20 meter, (medveten formulering). Det är ju ändå något man kan ta med sig hem. Nej, det var ingen runda jag kommer att skryta med för barn-barnen. Skit i det, som Oskar Sohlberg alltid så pricksäkert formulerar det. Nu är det dags att göra något som jag behärskar åtminstone någorlunda, nämligen spela musik. I morgon bloggar jag igen och sen ska jag gå på Kentfest på Ullevi. Dom killarna kan spela golf. Öjja!
0 40 Nationaliteter på Arken
För tre-fyra månader sedan bokade jag in två företagsgig med Johan Hellberg Band denna helg. Tredrag hade två prelbokningar, så jag tänkte; minst ett gig borde dom få in, så jag tog det osäkra före det säkra och bokade upp samma basistvikarie bägge dagarna hellre än att köra olika basister två dagar efter varandra. Miko var uppbokad på sitt håll, så jag fick göra samma sak på trummsidan. Hur blev det då tänker du nu. Varför ältar du detta, frågar du dig. Jo, jag blev avbokad på Fredagen, lika så Miko på sitt håll. Tredrag blev inte bokade alls, så mina ordinarie musiker var lediga och jag stod med ett gig istället för två och två vikarier.
Nu hade jag förvisso med mig förutom Ulf “Vinyl” Stenberg, två fina musiker i form av Dennis “Svettet” Wiksröm på bas och Oskar “Ännu Svettigare” Sohlberg på trummor (Ann Sohlbergs son), två fina ambitiösa musiker. Oskar visade stolt upp sina extra cymbaler han hade satt upp kvällen till ära, och då blir man ju alltid glad. Man vet aldrig hur många sybaler man behöver.
Kunden (IHC) ville ha en quizz eller liknande till maten. Jag försökte och lyckades styra av det vilket nog var tur för det hade nog blivit ett gött magplask. Det fåniga var att jag sålde in lite allsång i stället. När vi gick upp på scen kändes det bra som vanligt. När vi försökte få folk att sjunga så fattade dom ingenting. Glada för visso, ganska många ställde sig upp och började dansa vid borden. Andra satt och lyssnade, men sjunga var det inte så många som gjorde. Vi la ner den idén…
Vd’n på företaget var inne i logen och berättade att det pratades 40 olika språk på företaget. Kanske var det en kulturkonflikt som gjorde att dom inte ville sjunga. Men musik är ett internationellt språk som handlar om att förmedla känslor och denna kväll gjorde vi allt för att sälja in glada känslor. Med lite trugande lossnade det till slut och vi gjorde ett riktigt bra andraset, och på tredje setet var det galet drag. Jag hade gubbar som stod längst fram och ropade ut olika språk som dom tyckte att jag skulle sjunga. Jag vet vilka språk jag kan så det hjälpte inte att dom kom med förslag… Jag sa; -“Jag är van vid att det står brudar längst fram här, men nu står det i stället fyra håriga gubbar här. Detta känns skitkonstigt.” Dom skrattade!
Vi hade uppe fyra stycken födelsedagsbarn. Rekord på en företagsskiva tror jag.
Tack för en trevlig kväll!
1 Minner del III
Tre mål mat och fri bar ingick i gaget. Bandet som hade tremånadersperioden innan oss lyckades få i sig en hel sån där stor flaska Famous Grouse som hänger uppochner. Jag tror att det är 4,5 liter i en sådan. Baren tyckte att vi drack för lite. Vi höll oss mestadels till öl, och drack säkert inte mer än fyra centiliter Famous, vilket är helt otroligt med tanke på att det smakar så förbannat illa så jag hellre dricker möbelpolish, än fukta läppen med sådan billig skitwhiskey. Vad som är ännu konstigare är att bandet som kom efter oss drack så mycket att dom drog in fribaren. Hur mycket sprit kan man få i sig på tre månader. Så jag kom ihåg det så var det skidåkning på dagarna, after ski, och kalas på kvällarna. Det fanns alltid något att fira. Danne i Farbror Münster gjorde en längre period i St. Anton i Österrike. Han är nykterist idag. Han berättade att det fanns alltid någon att ta en öl med. Människor som är på semester dricker kanske lite varje kväll i en vecka, och det funkar, men när det bli öl varje dag i ett halvår säger kroppen ifrån till slut. Till slut fick Danne helt oanonnserade panikångestatacker, när han t.ex stod och diskade. Dit kom vi aldrig.
Vissa kvällar var vi på fest i någons hotellrum och roade oss med att hoppa från balkongen ner i snön. Andra kvälla var vi på discotek och dansade hela nätterna.
Ändarna går ihop
Jonas Edin som driver Holvin med Jessika har också jobbat på Tango, fast några år senare än mig. När vi pratade om gemensamma vänner och minnen utbrister han; “Va du med på den festen!”
Göran Astner heter en fotograf som var nere och fotade för en resekatalog. Han bodde på Tango. På hans hotellrum hade vi en fest en natt, när alla stod i hans säng och dansade och drack, med mössor och vantar på sig, dom flesta var tangopersonal (han använder skibums som modeller som han klär i sponsrade kläder. Därför hade han ganska många olika mössor och vantar med sig.) Klockan 02 dunkar grannen i väggen, och i stället för att lugna ner oss, dunkar vi tillbaka, med en sopkvast, och sådär höll det på. Jag har aldrig sett en så förbannad hotellchef. Dagen efter avskedade han alla som jobbade på hela hotellet. Han kunde ju naturligtvis inte skaka fram kockar, bartenders, servitörer och musiker med så kort varsel så vi blev återanställda ganska så direkt där på, men hade det funnits ersättare på en armlängds avstånd hade vi säkert fått titta oss om efter nya jobb.
Jag lämnar Hemsedal och Holvin för denna gången. Vet inte när jag kommer tillbaka, men jag hoppas verkligen att det inte dröjer. Mina tre afterskigig här har väl inte varit dom mest välbesökta skall jag erkänna. Men det har känts bra ändå. Har haft lyssnare, och det är bättre att ha en liten publik som är fokuserad än en stor publik som inte lyssnar. Nästa gig är på fredag. Då skall jag spela hårdrock med den store Oskar Sohlberg.
Simma lugnt!
/J
2 Tack Skagen
En fantastisk helg är till ända. Sol, glada människor som är där för att fira av sommarens sista helg i Skagen.
Kan nog säga att det var det bästa giget som skagen live har gjort på piren. Tack till vädret naturligtvis men ändå är det tack vare oss själva. Det är fyra som står i frontlinjen på scen detta året och det utgör en snygg bild. Vi byter front person ofta och Benjanin kan ställa ifrån sig gitarren på nästan alla låtar som han sjunger lead på. Det rör om gött i grytan. Upplägget är typ som Springsteen, (utan övriga jämförelser) när han kör två dagar i sträck på Ullevi. Går man dit på endast Fredagen så har man bara sett halva giget. Det misstaget gjorde jag sist. Är man där båda dagarna så fyller båda spelningarna ett större syfte.
Alla som jag pratade med på Lördagen innan giget frågade om jag skulle stå och spela på norrmannens båt i år igen. Alla som kunde prata tillräckligt tydligt i alla fall. Det kan vara så att dom som sluddrade något obegripligt också försökte säga något om båten men det vågar jag inte lova. Det var någon som vinglade förbi och fick syn på mig, stannade till, höjde på ena ögonbrynet, pekade, vinglade, vinglade till igen och sa;
-“Flyassylangch!”
Jag tror han försökte säga flybridge. Ja den danska ölen är god. I år hade jag dessutom trevligt sällskap av Steve och Benjamin. Man set tydligt (enl. bild) att jag har en helt annan erfarenhet av att spela på båtar än vad de andra tupparna har. Jag är den enda som vågar ha foten på relingen. Danger is my middle name, and Mattias also. Nä men nu tror jag att jag åker och spelar golf med Jonas Dejevik. Tack alla – Patrik, Bo, Jocke, Oskar, Micke, Benjamin, Uffe, Affe, Per, Nicklas, Jätten, Kocken, Specma Tools, Volkswagen, Tredrag, Idén, Stena Line, Åkes Sportservice, Scandic och framför allt och alla publiken!
Vi hörs nästa gång! Ta med er detta:
If you don’t live for something, you’ll die for nothing!
Kramar!
/J
0 I studion
I studion med tredrag idag. Om du är en flitig läsare av min blogg så vet du att jag skickade in en låt till musiktävlingen “Svensktoppen Nästa”. Jag skickade dessutom in en låt åt min bror Patrik. Bidragen skulle vara inne 1:e April och Patrik kommer till mig innan påskhelgen och säger; “jag vill också ha med en låt i STN, kan du prodda en låt som jag har gjort”.
“Visst”, sa jag. “Jag har inget viktigt för mig i helgen”. Men nu! Nu skall allting spelas om i en finare studio. Nu duger inte lillebrors grejer längre. Nä, jag skämtar givetvis. Den version jag gjorde lämnade lite att önska. Inte så konstigt heller för den delen, när man skall lägga körer och göra gitarrpålägg mellan äggmålning och rispyntning. Idag stod Jocke och Patrik stod för större delen av producering.
Peter Samuelsson från Barbados är det som äger studion. Jag har stor respekt för Peter. Han har ett enastående tålamod. Tvekar aldrig en sekund om att göra en omtagning om någon tycker att den rätta känslan inte skulle infinna sig vid en viss del i låten. Och dessutom en jävla koll på allt från kompretionströsklar till delaytider. Hatten av och bock för dig min vän. Synd på facet bara.
Vi fick ner trummor, bas och de flesta gitarrer idag. Och jag hann dessutom göra ett lunchmöte med en kund som har köpt ett arrangemang i Juni.
Pp’s studio har bara en liten detalj som är värd att nämna. Inspelningsrummet har ingen ventilation. Stackars Oskar fick sitta där inne och hamra i sitt anletes svett, chippandes efter andan. Dryper av svett när han sticker ut huvudet efter en tagning. Märkbart tagen och flåsandes som efter värsta samlaget.
“Satt den”? Frågar han och ser ut som han ångrar bittert att han valde trummor som förstainstrument.
“Näe, vi får nog ta en tagning till dö!”
“Naaajjj”
“Jodå, in och kötta nu. Slå hårdare, tjockis!”
Stackars Oskar.
/J